Härliga vinterpromenader

Den här vintern är ju helt fantastisk! Visst, lite väl kallt emellanåt, men mycket hellre snö än regn och slask tycker jag. Vide älskar snön, han hoppar i snödrivor och gräver gångar i snön på gården. Lägger in några bilder nedan från härliga turer i vinterlandskapet! En bild på kuddmys blir det också.

Imorgon börjar jag jobba. Jag har fått ett 3 mån långt vikariat på distriktveterinärstationen i Hallsberg där jag jobbade i somras och i julas. Det ska bli jättekul och lärorikt, men jag är lite nervös. Det är mycket ansvar och jag vill så gärna klara allt och inte göra några tabbar. Som tur är har jag snälla och hjälpsamma kollegor. Vide får följa med mig på jobbet. Är jag inne på stationen (och har smådjur) så får han vara på kontoret med de andra och åker jag ute (på stordjursfall) så får han följa med mig i bilen. Det är en väldig förmån att kunna ha hunden med på jobbet och jag hoppas att det kommer att fungera bra. Vi har varit och hälsat på två gånger och det har gått fint. Jag lämnade Aila till mina föräldrar idag i någon veckas tid för att kunna fokusera helt på att "skola in" Vide på jobbet. Återkommer med rapport.

Träning med pallen

Träningen med superpallen går riktigt bra! Hade faktiskt aldrig kunnat drömma om att Vide skulle förstå så här snabbt. Men det är väl som de säger; bc:s är lite smartare :-) Ett litet bekymmer dock, som jag inte riktigt vet än hur jag ska tackla. Ibland blir Vide så ivrig att han gnäller när vi tränar. Jag försöker att inte gå för fort fram och köra jättekorta pass (han är ju så liten) så att han inte ska bli osäker och frustrerad. Vi får se hur det utvecklar sig, vill ju "mota Olle i grind".

På promenad i "stan"

Jag passade på att ta en liten tur in till Fjugesta för att träna Vide att gå i koppel i eftermiddags. Det blir inte så mycket av den varan hemmavid, oftast går han lös och tar vi en sväng längs byvägen på kvällen i koppel så är Aila med. Och det är för bökigt att träna gå fint i koppel med två hundar att hålla reda på tycker jag. På hemmaplan träffar vi nästan aldrig någon på promenaderna heller. Det kan vara ganska skönt, men ger inga tillfällen att träna med störning av människor och hundar.

Så jag utrustade mig med en portion av Vides mat i fickan, klickern i högsta hugg och så gav vi oss av.

Jag hade bestämt mig för att klicka varje gång som Vide självmant tog kontakt samt stanna varje gång som kopplet sträcktes. Och han var med på noterna så jag fick många tilfällen att belöna, det kändes jättebra. :-) Detta ska vi göra många fler gånger!

Träningsfilmer

Tjohoo, det är så roligt att träna hund! Här kommer några filmer som visar en del av det jag och Vide har pysslat med hittills. Ska skriva lite om träningen en annan dag.

Super-pallen

Vi var på IKEA på jakt efter (bl a) material till super-pallen igår. Och i eftermiddags har jag tillverkat det fiffiga träningsredskapet med hjälp av värmeljusförpackning, kartong, konstgräs och silvertejp - blev jättebra :-)

Med super-pallens hjälp ska Vide och jag få till supersnygga fotingångar är tanken! Syftet med pallen är att Vide ska få till en bra teknik med bakdelen när han flyttar in sig i fotposition. Han ska aktivt använda bakbenen för att rätta in sig vid sidan, så att positionen blir så rak som möjligt.

Det kanske låter lite kryptiskt för er som inte provat detta förut. Enkelt beskrivet så ska han kliva upp på pallen med framtassarna och sedan kliva åt sidan med baktassarna i en snurrande rörelse. I förlängningen tar man sedan bort pallen och - ta da - Vide ska kunna röra sig likadant utan pall. Denna kluriga träningsmetod är påhittad av någon Canis-tränare som jag inte minns namnet på och brukar fungera jättebra på de flesta hundar.

Efter första träningspasset kan nu Vide kliva upp på pallen med båda framtassarna. Ska försöka filma när vi kommit lite längre så får ni se hur det ser ut.

Motorhelg

Helgens miljöträning har gått i motorernas tecken. I lördags var vi och tittade på ett mopperace (i höst vill jag vara med!) och idag har jag och Vide varit och hejat på husse som kört endurotävling. Mycket intryck blir det för en liten valp, men jag är väldigt nöjd med hur Vide tar det. Han är lugn och trygg för det mesta och fortfarande väldigt glad i människor, särskilt barn. Idag hoppade han upp i famnen på Wilma, 3 år när hon satt i pulkan och fick åka med en bit. Ljudet från motorcyklarna tycks inte bekomma honom, men mopparnas ettrigt knattrande motorer tyckte han lät lite otäckt.

Aila är fortsatt väldigt tolerant mot Vide, idag låg de till och med och bet på samma ben i var sin ände (se nedan). Ute är det full fart för det mesta. Vide har hittat ett gömställe under några blomlådor där inte Aila kommer åt. Han sticker ut och ger henne ett tjuvnyp då och då och så fort in under lådorna igen (se bild nedan).

Lägger in två bilder från förra helgens examen också.

Ofattbart och väldigt sorgligt

Vides kullsyster Kim har fått lämna jordelivet idag. Det känns helt ofattbart hemskt och går inte att låta bli att tänka VARFÖR detta skulle behöva hända. Söta, pigga och levnadsglada Kim fick sluta sina dagar alldeles på tok för tidigt då hon har drabbats av en tillväxtrubbning som gjort att hennes ena armbåge har utvecklats fel och leden aldrig skulle kunna komma att fungera normalt. Det fanns ingenting att göra och hade heller inte kunnat förhindras, det var en extrem och fruktansvärd otur och orsaken är troligen någon form av yttre trauma.

Jag känner verkligen med Sandra och Rikard, Kims matte och husse. Det de nu måste gå igenom måste vara helt fruktansvärt. Mina allra varmaste tankar går till er och lillmatte Celine.

Hemma i Västanby

Det har varit en hektisk men helt fantastisk helg med examen och sagolik bal på Uppsala slott. Vide var hos bästa hundvakten Katarina och har haft helkul med mycket bus och lek. När jag hämtade honom på söndagen hade jag min tollartik Aila med mig. De hade inte träffat varandra ännu, då jag lejde bort henne till mina föräldrar de två första veckorna för att kunna fokusera helt på lilleman.

Lite nervös var jag allt, då Aila inte alltid har ett gott öga till valpar. Aila har dock alltid tyckt väldigt bra om Katarinas hundar som valpar, så vi tänkte att "vibbarna" borde vara bra om de fick hälsa i Katarinas trädgård, bra med neutral mark också.

Och nervositeten visade sig lyckligtvis vara onödig, då både Aila och Vide skötte sig finfint! Vide var lite försiktig till en början, men morskade på sig efter hand då han märkte att Aila var snäll. Himla skönt!

Efter ett stopp hos mina föräldrar där de fick hälsa lite mer och lekte och trivdes ihop så fortsatte färden till det nya permanenta hemmet i Västanby. Även här har allt gått jättebra, de leker och busar ute på gården och har kul ihop på promenader. Och när Aila tycker att Vide blir lite för på, så lyssnar han när hon säger ifrån. Känns jättekul att de gillar varandra så bra! Bilder kommer när datorsladden återfunnits efter flytten.

Sista Uppsalaveckan!

Första veckan med Vide bodde vi hos min kille Morgan på landet utanför Fjugesta (Närke). Det är verkligen ett toppenställe att bo på med naturen inpå knuten! Dessutom finns det plats för några får som ska flytta in senare i vår är det tänkt :-) På söndag flyttar jag dit på riktigt (jippi!) efter att ha veckopendlat till skolan i Uppsala sedan 1,5 år tillbaka.

Denna vecka är sista veckan på min utbildning (känns helt fantastiskt bra, men lite svårt att fatta) och därför har Vide och jag varit i Uppsala sen i måndags. Här bor vi i kollektiv (stort hus med 8 personer) och det har Vide gillat - många som vill hälsa på söt valp!

Mycket socialträning blir det också när jag tagit med Vide till skolan - inte många veterinärstudenter som kan motstå honom :-) Då det varit högt närvarokrav har jag fått pussla med olika valpvakter och ibland fått ta med honom på föreläsningar. Det har gått jättebra (se bildbevis nedan), han har härligt lätt för att koppla av, väldigt skönt.

Miljöträningen har vi också fortsatt med. Igår "gjorde" vi Stockholm och besökte bl a T-centralen, Sergels Torg, Gallerian. Han tar det på bästa sätt tycker jag - vill hälsa på (helst alla) människor och travar glatt på, på olika underlag. Är så himla skönt att han inte stressar upp sig. När vi satt och väntade på min pappa utanför tunnelbanespärrarna la han sig ner och spanade på allt folk som hastade förbi. Provade även ett litet träningspass med musmattan (tasstarget) på Centralstationen och han jobbade lika fint som hemma *glad matte!*

Idag fortsatte miljöträningen i Uppsala då jag var tvungen att besöka banken fick han helt enkelt följa med in och inte heller det var några problem. Bäst med Uppsala enligt Vide var nog alla duvor och änder - dem ville han titta länge på.

Ikväll fick vi besök av min kompis Emma Berg och hennes hundar; Zappa, 8 år och Deia, 9 veckor. Vide har tidigare varit lite försiktig då han mött andra hundar men nu fick han ju chansen att träffa någon som var mindre än honom själv (Deia endast 2,1 kg lätt så Vide såg helt plötsligt STOR ut). Livat var det och kul hade de!

Seglinges Vide

Seglinges Vide heter han, och är världens goaste valp! Det har nu gått en och en halv vecka sedan jag hämtade honom hos uppfödaren Eva Karlsson och under den tiden har vi lärt känna varandra ganska bra. Vi har ägnat oss en hel del åt miljö- och socialträning samt lek och lite träning. Miljöträningen går jättebra, han är orädd och framåt och är väldigt glad i folk! Här är lite bilder som visar några av de ställen vi har besökt: